
Brasilien är inte ett land som låter sig sammanfattas på en sida. Det är ett land mycket stort land med dels stora regionala skillnader. Brasilien är även ett land som består av kontraster där det kanske mest slående är ojämlikheten mellan sociala klasser. Trots att Brasilien är ett land med enorma naturresurser och till stora delar en välutvecklad industriell sektor så är det många av medborgarna som inte kan äta sig mätta varje dag. Dessa enorma klyftor leder till stora sociala problem och man brottas med stora säkerhetsproblem framförallt i storstäder som São Paulo, Rio de Janeiro och Belo Horizonte med väpnade rån och kidnappningar. Det leder i sin tur till en ond cirkel där misstänksamheten ökar och folk bygger upp murar kring sig och sina liv, både i social och fysisk mening.
Det är tråkigt att skriva om Brasiliens dåliga sidor, men ibland är det de som engagerar allra mest eftersom det är dem som ligger i vägen för att landets ska kunna visa upp sig från sin allra bästa sida. Det finns en historia som ofta berättas i Brasilien och som man bemöter med ett skratt även om den faktiskt säger något viktigt om den skeva distributionen av landets resurser.
“När Gud hade skapat världen fick ett land stora skogar med djur och växter av alla de slag. Han gav det floder, bördig jord och berg fulla av mineraler. Dessutom fick det ett varmt och underbart klimat och dess långa kust kantades av fantastiska sandstränder. De andra länderna blev avundsjuka och klagade hos Gud.
- Varför har du givit Brasilien allt detta goda, undrade dem?
- Jamen titta på vilket folk jag har placerat där, svarade Gud.
Då blev de andra länderna tysta och tyckte att det var så orättvist längre.”
Brasiliens naturresurser är fantastiska och har det mesta vad gäller mineraler och grödor. Landet är bland annat ett av få länder i världen som är självförsörjande på olja! Trots detta har landet genomgått många ekonomiska kriser och även om man har flera goda år bakom sig med en inflation under kontroll och en kraftig tillväxt i BNP så är fortfarande den sociala situationen för stora delar av befolkningen alarmerande. Den som reser in till São Paulo möts av de enorma favelorna som breder ut sig längs med infartslederna och så långt ögat kan nå. I Rio de Janeiro kan du se favelorna som liksom mosaik breder ut sig över de kringliggande bergen och fattigkvarteren blir på så sätt en del av stadsbilden till skillnad från det platta São Paulo.
Men även i de fattigaste kvarteren finns det en livskraft och viktiga delar av den brasilianska kulturen har naturligtvis hämtat näring från den svåra sociala situationen som de befinner sig i. Samba, fotboll och capoeira kräver inte stora materiella resurser men mycket energi och rytm eller ginga. Det är det (tillsammans med mycket annat) som gör Brasilien så fantastiskt.
Varför den här bloggen?
När jag var i Båstad i somras hade de en brasiliansk vecka med brasilienrelaterade aktiviteter och uppträdanden. Några veckor senare stötte jag på en Brasiliansk kulturfestival under ett besök i Stockholm. Där emellan har tre brasilianska spelare seglat upp i toppen av den allsvenska skytteligan. Då går det upp för mig att det finns ett stort intresse för det fantastiska landet Brasilien inom flera olika områden. Sedan tidigare visste jag att kunskapen om Brasilien (av förklarliga skäl) bland folk i allmänhet är väldigt låg och främst är baserad på fördomar eller fragmentiserad information. Jag kände mig manad skapa ett brasilianskt forum för att dels försöka lägga ett pussel som ger en övergripande bild av landet Brasilien, men som även fungerar som ett informationscentra för den som är speciellt intresserad av ett specifikt område (som historisk turism i Minas Gerais eller snorkling på Fernando Noronha t.ex.).
Som jag ser det finns det primära intresset för Brasilien uppdelat på fyra områden:
Näringsliv. Brasilien är en mycket viktig tillväxtmarknad för svenska företag.
Fotboll. Exporten av brasilianska fotbollsspelare till Europa ökar fotbollen samtidigt som den brasilianska ligan fortfarande är Sydamerikas starkaste.
Turism. Brasilien är ett land med fantastiska sandstränder, men även många andra mindre kända upplevelser.
Musik och Kultur. Karnevalen, samban och Gilberto Gil är bara toppen av det enorma utbud som Brasilien erbjuder.
Min ambition är att den som vill ha kortare en översikt inom dessa fyra områden enbart ska behöva läsa den här bloggen. Den som letar efter mer detaljerad information ska genom den här bloggen få tips på länkar och kontakter.
Vem är jag?
Jag heter Torbjörn Sandblad och fick min första riktiga kontakt med Brasilien 1994 då jag blev inbjuden att spela med den turnerande fotbollsklubben Pequeninos do Jockey som varje sommar åker runt i Norden och spelar stora internationella ungdomsturneringar (som Gothia Cup, Dana Cup etc.). Året därpå ingick jag i ett utbyte där två brassar stannade i Sverige för att läsa engelska och spela fotboll med Västra Frölunda IF medan jag åkte till São Paulo under tio månader där jag spelade fotboll med Pequeninos, São Paulo FC och lärde mig portugisiska.
Mitt intresse för Brasilien var väckt, men låg till stor del vilande under ett antal år innan jag fick möjligheten 2003 att komma tillbaka genom ett utbyte via Internationella Handelshögskolan i Jönköping där jag läste till civilekonom. Jag läste företagsekonomi vid den ekonomiska fakulteten (FEA) vid universitetet i São Paulo (USP). Min portugisiska formades från omklädningsrumsslang till ett mer akademiskt gångbart språk. Dessutom gav det mig möjligheten att resa runt i landet och jag hann besöka allt från Manaus i Amazonas i norr till Florianópolis i söder. Sist men inte minst träffade jag min numera hustru Raquel.
Två år senare, 2005, återkom jag än en gång till São Paulo och FEA för att göra ett sista utbyte i marknadsföringsstudier efter att jag tagit min examen i Sverige. Under tiden arbetade jag som krönikör för Göteborgs Posten då jag skrev om fotbollens ständiga närvaro i det brasilianska samhället. I dessa krönikor under vinjetten O jogo bonito försöker försöker jag ge en bredare bild av den brasilianska kulturen genom mina ögon. Kultur uppstår enbart i betraktarens ögon och förståelse är något som sakta växer och inte går att skildra i en
|
||